Wiki90: 90s Style Encyclopedia på webben
För närvarande är Affrikata ett ämne som har fått betydande relevans i samhället. Dess inverkan har uppmärksammats i olika aspekter av det dagliga livet, och genererat diskussioner och debatter inom olika områden. Oavsett om det är på en personlig, akademisk eller professionell nivå, har Affrikata lyckats fånga uppmärksamheten hos ett brett spektrum av människor, vilket väckt både intresse och osäkerhet. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska de olika aspekterna av Affrikata, analysera dess ursprung, utveckling och konsekvenser, för att ge en bred och kritisk syn på detta ämne som är så relevant idag.
Artikulationssätt |
Nasal |
Klusil |
Frikativa |
Affrikata |
Lateral |
Approximant |
Halvvokal |
Likvida |
Flapp |
Tremulant |
Ejektiva |
Implosiva |
Klickljud |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En affrikata är ett konsonantiskt språkljud som består av två faser: först en ocklusiv fas (som i en klusil) där luftströmmens väg helt stängs av; därefter följer en frikativ fas (som i en frikativa), där luftströmmens väg delvis öppnas upp. Durationen av de två faserna överstiger inte den för en enkel klusil eller frikativa.
De båda faserna är homorganiska, det vill säga att de produceras på samma artikulationsställe. Att en klusil och en frikativa uttalas i sekvens innebär inte per automatik att de bildar en affrikata; detta gäller även om de är homorganiska. Således är till exempel i ”utskälld” ingen affrikata, eftersom de två fonerna kommer från två olika morfem: ”ut” och ”skäll”.
Affrikator är ovanliga i svenska språket, men dyker upp i lånord från språk där de ofta symboliseras av en egen bokstav. Exempel på affrikator är: