Den här artikeln syftar till att ta upp frågan om Almsläktet, som har fått särskild aktualitet på senare tid på grund av dess påverkan på olika samhällsområden. Sedan Almsläktet har debatter och kontroverser uppstått som fångat experternas och allmänhetens uppmärksamhet, vilket genererat ett ökande intresse för att förstå deras implikationer och konsekvenser. Likaså har Almsläktet varit föremål för många studier och undersökningar som försöker belysa dess många aspekter och fördjupa sig i dess inflytande inom olika områden. I denna mening kommer väsentliga aspekter relaterade till Almsläktet att tas upp, i syfte att erbjuda en heltäckande och uppdaterad vision om detta ämne.

Almsläktet
Skogsalm (U. glabra)
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Rosordningen Rosales
Familj	Almväxter Ulmaceae
Släkte	Almsläktet Ulmus
Vetenskapligt namn
§ Ulmus
Auktor	L., 1753
Arter (urval)
Amerikansk alm (Ulmus americana) Engelsk alm (U. procera) Hybridalm (U. ×hollandica) Japansk hybridalm (U. japonica x pumila) Kinesisk alm (U. parvifolia) Klippalm (U. thomasii) Lundalm (U. minor) Rödalm (U. rubra) Skogsalm (U. glabra) Turkestansk alm (U. pumila) Vresalm (U. laevis) Ulmus laciniata

Almsläktet (Ulmus) är ett växtsläkte träd med 20–45 arter. De flesta arterna förekommer i den norra tempererade zonen. Almsläktet ingår i familjen almväxter.

Släktet representeras av tre arter i Skandinavien, av vilka de två småväxta lundalmen (U. minor) och vresalmen (U. laevis) endast finns på Gotland och Öland. Den vanliga almen, det vill säga skogsalmen (U. glabra), finns över en stor del av fastlandet, i Norge upp i Nordlanden, i Sverige till Ångermanland och sydligaste Lappland eller ungefär så långt som hasseln går, och även i södra Finland.

Almbarksfibrer användes av Ainufolket till att göra kläder och diverse saker.

Dottertaxa till Almar, i alfabetisk ordning" class="mw-editsection-visualeditor">redigera | redigera wikitext]

• Ulmus alata
• Ulmus americana
• Ulmus androssowii
• Ulmus bergmanniana
• Ulmus boissieri
• Ulmus brandisiana
• Ulmus castaneifolia
• Ulmus changii
• Ulmus chenmoui
• Ulmus crassifolia
• Ulmus davidiana
• Ulmus elongata
• Ulmus gaussenii
• Ulmus glabra
• Ulmus glaucescens
• Ulmus harbinensis
• Ulmus hollandica
• Ulmus integrifolia
• Ulmus intermedia
• Ulmus ismaelis
• Ulmus laciniata
• Ulmus laevis
• Ulmus lamellosa
• Ulmus lanceifolia
• Ulmus lesueurii
• Ulmus macrocarpa
• Ulmus mexicana
• Ulmus microcarpa
• Ulmus minor
• Ulmus parvifolia
• Ulmus plotii
• Ulmus procera
• Ulmus prunifolia
• Ulmus pseudopropinqua
• Ulmus pumila
• Ulmus rubra
• Ulmus serotina
• Ulmus szechuanica
• Ulmus thomasii
• Ulmus tonkinensis
• Ulmus uyematsui
• Ulmus wallichiana

Bildgalleri

• 
• 
• 
• 
• 
• 

Källor

1. ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (25 april 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17240327. Läst 26 maj 2014. 
2. ^ ”Ulmus”. SKUD. Sveriges LantbruksUniversitet. http://skud.slu.se/Skud/FreeSearchPlant.action. Läst 7 mars 2015. 
3. ^ Alm - Utbredelse Naturhistorisk museum, Oslo, Norge.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Almsläktet.
  Bilder & media
• Wikispecies har information om Almsläktet.
  Artförteckning
• Den Virtuella Floran, Almar
• Flora of North America - Ulmus
• Träcentrum träslagsinformation