Wiki90: 90s Style Encyclopedia på webben
Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Avesta (religiös skrift), som har fått stor relevans de senaste åren på grund av dess påverkan på olika samhällsområden. Sedan dess uppkomst har Avesta (religiös skrift) väckt ett växande intresse bland specialister och allmänhet och blivit ett ämne för ständig debatt och reflektion. I den här artikeln kommer olika aspekter relaterade till Avesta (religiös skrift) att analyseras, såsom dess ursprung, utveckling, implikationer och framtidsperspektiv. Likaså kommer de olika åsikterna och ståndpunkterna kring Avesta (religiös skrift) att utforskas, i syfte att erbjuda en heltäckande och berikande vision i denna fråga.
Avesta | |
Fransk översättning av Avesta av Ignace Pietraszewski, Berlin, 1858. | |
Originaltitel | okänd; medelpersiska: Abestāg |
---|---|
Originalspråk | avestiska |
Land | Airyanem Vaejah (Iran) |
Ämne | filosofi, religion, kosmologi, geografi, medicin |
Genre | lyrik, prosa |
Utgivningsår | 1500-600 f.Kr. |
Huvudpersoner | Zarathustra, Vishtaspa, Yima |
Avesta (medelpersiska: abestāg "fundament") är en boksamling som innehåller zoroastrismens heliga skrifter som är författad på avestiska språket.
Den moderna forskningen delar in Avesta i två delar:
Enligt den inhemska traditionen bestod Avesta egentligen av 21 böcker fördelade på 815 kapitel. Den första skriftliga sammanfattningen av dessa förut genom muntlig tradition bevarade böcker gjordes runt 500-talet f.Kr. Men under de omvälvningar som följde på Alexander den stores erövringståg och senare under seleukidernas och arsakidernas välde gick en stor del av den ursprungliga Avesta för alltid förlorad.
Under senantiken talade man medelpersiska i sydvästra Iran och medelpersiska blev ett viktigt språk för zoroastrisk lärdom. Det finns en rik medelpersisk litteratur, den så kallade pahlavilitteraturen. På 300-talet e.Kr. skrev man för första gången ned 345 kapitel (av de ursprungliga 815) på avestiska med det nyuppfunna avesta-alfabetet som var en förenkling av det svårlästa pahlavialfabetet.
De medelpersiska översättningarna och kommentarerna till Avesta kallas för zand.