Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Dobbs mot Jackson Women's Health Organization, som har fått stor relevans de senaste åren på grund av dess inverkan på olika aspekter av samhället. Sedan Dobbs mot Jackson Women's Health Organization har det varit föremål för studier och forskning som försöker förstå dess inverkan på mänskligt beteende, dess inverkan på ekonomin, dess relevans i historien, bland andra aspekter. Genom en detaljerad analys kommer de olika aspekterna av Dobbs mot Jackson Women's Health Organization att utforskas, och belysa dess betydelse och implikationer inom olika områden. Därför är det avgörande att fördjupa sig i kunskapen om Dobbs mot Jackson Women's Health Organization för att förstå dess verkliga omfattning och hur det kan påverka våra liv direkt eller indirekt.
Dobbs mot Jackson Women's Health Organization
Amerikanskt rättsfall från 2022 som upphävde den federala aborträtten i USA
Dobbs mot Jackson Women's Health Organization (engelska: Dobbs v. Jackson Women's Health Organization) är ett rättsfall från Högsta domstolen i USA, i vilket domstolen meddelade sin dom den 24 juni 2022. Domen innebar i korthet att den amerikanska konstitutionen inte inbegriper en rätt till abort, att domstolens tidigare domar i Roe mot Wade respektive i Planned Parenthood mot Casey upphävs samt att befogenheten att reglera abort återgår till delstaterna.
Efter att USA förklarat sig självständigt 1776, definierades ett foster som levande först efter att det hade börjat göra fosterrörelser. I och med det tilläts abort av ett foster som ännu inte hade gjort fosterrörelser. Vid mitten av 1800-talet uppstod en rörelse genom vilken bland annat abort ifrågasattes utifrån att den medicinska definitionen börjat skifta till att liv uppstår vid befruktningen. De flesta delstater i USA hade infört abortförbud vid sekelskiftet 1900, men många delstater tillät att undantag gjordes av en läkare som mottog en abortansökan på grund av våldtäkt eller medicinska skäl.
Genom Roe mot Wade fann USA:s högsta domstol 1973 att rätten till abort skyddades av amerikanska konstitutionens fjortonde tillägg. Domen medförde att enskilda delstater inte kunde förbjuda abort. I kölvattnet av Roe mot Wade följde andra avgöranden på liknande teman. Däribland Planned Parenthood mot Casey, i vilket Högsta domstolen underkände en lag i Pennsylvania i den del som innebär att en kvinna behövde informera sin make inför en abort.
Målet
Processen
I mars 2018 antog Mississippi en delstatslag med innebörden att aborter efter vecka 15 förbjöds. Detta med undantag för när det är medicinskt nödvändigt att genomföra aborten för att rädda den gravida kvinnans liv eller vid allvarliga fosterskador, men inte med undantag för när graviditeten är en följd av våldtäkt eller incest. Dagen efter att lagen antogs stämde Mississippis enda klinik för abort, Jackson Women's Health Organization, delstaten i en federal domstol eftersom de menade att lagen inskränkte deras verksamhet, som omfattade abort till och med vecka 16. Kliniken fick rätt i första instans, federal distriktsdomstol, och i andra instans, United States Court of Appeals for the Fifth Circuit, där rätten mot bakgrund av Högsta domstolens fasta praxis underkände lagstiftningen i fråga.
Medan processen pågick antog Mississippi ytterligare en lag med begränsningar av rätten till abort. Det var en så kallad hjärtslagslag (engelska: Heartbeat bill), enligt vilken abort förbjöds från det att ett fosters hjärtslag kan höras. Även denna lag underkändes i första och andra federala instans.
Mississippi överklagade i juni 2020 avgörandena från andra instans till USA:s högsta domstol. Jackson Women's Health Organization bestred överklagandet, bland annat på grund av att rättsläget utifrån underrätternas avgöranden var klart.
Högsta domstolen tog dock upp målet till prövning och en muntlig förhandling inleddes den 1 december 2021. I processen hördes förutom parterna bland andra USA:s generaladvokat (engelska: Solicitor General of the United States), vilken argumenterade för att högsta domstolen skulle gå på underrätternas linje.
I maj 2022 läckte ett utkast till dom i målet författat av domaren i högsta domstolen Samuel Alito till nyhetsmedia. Av detta framgick bland annat argument för att upphäva högsta domstolens tidigare praxis om abort. I samband med att utkastet läckte framkom uppgifter om att fyra andra domare i högsta domstolen övergripande delade Alitos uppfattning.
Domen har tagits emot positivt hos republikaner och konservativa, och då särskilt bland abortmotståndare i USA, samtidigt som liberaler, demokrater och aborträttsaktivister ställt sig kritiska till domen. Efter domen har omfattande demonstrationer för och emot den ägt rum i USA.