Wiki90: 90s Style Encyclopedia på webben
I världen av Estlands premiärminister finns en lång tradition av studier, debatt och utforskande. Sedan urminnes tider har Estlands premiärminister varit föremål för fascination och nyfikenhet, och genererat oändliga teorier, upptäckter och framsteg inom olika områden. För närvarande fortsätter Estlands premiärminister att vara ett relevant ämne av intresse för samhället, eftersom dess inflytande sträcker sig till olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den spännande världen av Estlands premiärminister, analysera dess inverkan och relevans idag, samt utforska dess möjliga konsekvenser för framtiden.
Estlands premiärminister | |
Säte | Stenbockska huset, Tallinn |
---|---|
Nomineras av | Estlands president |
Utses av | Riigikogu |
Underställd | Riigikogu |
Mandatperiod | Ingen begränsning |
Förste innehavare | Konstantin Päts (1918) Edgar Savisaar (1991) |
Inrättat | 1918, 1991 |
Webbplats | www.peaminister.ee |
Estlands premiärminister (estniska: Eesti Vabariigi peaminister) är landets regeringschef.
Estland är en parlamentarisk republik och följaktligen är det majoritetsledaren i den lagstiftande församlingen, Riigikogu, som vanligen är den som nomineras av presidenten till premiärminister. Nomineringen ska därefter bekräftas genom omröstning i Riigikogu, som har möjlighet att välja en annan premiärminister än den kandidat som nominerats av presidenten.
Det är normalt premiärministern som representerar Estland i Europeiska rådet, även om presidenten, som har en mer ceremoniell roll, också i undantagsfall kan representera landet. Premiärministern leder Estlands regerings arbete och utser dess ministrar, som sedan formellt utnämns av presidenten för godkännande av Riigikogu.
Kaja Kallas, partiledare för Estniska reformpartiet, är Estlands premiärminister sedan den 26 januari 2021.
Estland hade en premiärminister under de två första åren (1918–1920) efter självständigheten från Ryska kejsardömet i samband med revolutionen.
1920 års utpräglat parlamentaristiska konstitution inrättade ämbetet statsäldste, (riigivanem), som var Estlands statschef men var underställd parlamentet, Riigikogu, med en roll liknande premiärministerns, och inte var militär överbefälhavare eller hade makt att upplösa parlamentet. 1933 förändrades konstitutionen genom en folkomröstning, och från 1934 återinrättades ämbetet premiärminister, samtidigt som ett separat statsäldsteämbete i statschefens roll inrättades. Under Konstantin Päts följande period som premiärminister, då han styrde landet som auktoritär ledare, sköts statsäldstevalen och parlamentsvalen upp fram till 1938, då Päts valdes till Estlands president under en ny konstitution.
I samband med Sovjetunionens ockupation av Estland under andra världskriget 1940 störtades republikens regering och Estniska SSR inrättades. Under hela efterkrigstiden fram till självständigheten 1991 fanns en exilregering ledd av en premiärminister enligt de nödparagrafer som fanns i 1938 års konstitution och som bestred Sovjetunionens annektering av Estland. Denna exilregering överlämnade formellt sina befogenheter till Estlands regering efter självständigheten.