Pevná látka
Fast form
Festkörper
Solid
Sólido
Kiinteä olomuoto
État solide
Szilárd halmazállapot
Solido
Vaste stof
Ciało stałe
Sólido
Solid
Wiki90
Wiki90: 90s Style Encyclopedia på webben
|
|
|
|
Fast form
I dagens värld har Fast form blivit ett ämne av ökande intresse för en mängd olika människor. Med tiden har Fast form visat sig vara relevant i olika sammanhang och situationer, vilket har genererat en stor debatt om dess betydelse och dess påverkan på samhället. Sedan dess uppkomst har Fast form väckt intresset hos både experter och hobbyister, som har ägnat tid och ansträngning för att bättre förstå det. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Fast form och analysera dess inflytande inom olika områden, för att ge en heltäckande bild av detta mycket relevanta ämne.
Fast form, även solid form, är ett av de fyra fundamentala aggregationstillstånden och innebär att ett ämne inte är vätska, gas eller plasma. En fast substans skiljer sig från vätskor, gaser och plasman genom att den inte lika lätt ändrar sin form som dessa. De flesta ämnen intar fast form vid lägre temperaturer. Övergång från fast till flytande form kallas smältning. Vid övergången bildas latent värme.
Symbolen (s) används inom kemin och fysiken för att ange att ett ämne är i fast form. Symbolen sätts i samma teckengrad, i rak stil, tätt intill det ämne eller den förening det tillhör: H2O(s) betecknar vatten i fast form, det vill säga is.
Mekaniska egenskaper
En fast substans utövar motståndskraft när den utsätts för skjuvspänning genom elastisk deformation. Skjuvspänningen är, enligt Hookes lag, proportionerlig mot deformationen. Motsatsen till en solid är en fluid som inte kan ta upp skjuvspänning. Skjuvkraften för en fluid är istället proportionerlig mot deformationshastigheten. Sambandet mellan kraft och deformation studeras i hållfasthetslära.
Struktur
Fasta former har ofta atomer som man med mikroskop kan se vara formade i en regelbunden struktur som kallas kristallgitter. Det är ytterst energikrävande att deformera dessa gitter. Det är detta som gör att den fasta formen ofta är mer beständiga än de andra aggregationstillstånden.
Se även
Referenser
- ^ Kemiskt hand-lexikon: "Aggregationstillstånd" i Projekt Runeberg
- ^ Anne Marie Helmenstine. ”Chemistry Abbreviations Starting with the Letter S – Abbreviations and Acronyms Used in Chemistry” (på engelska). about.com. Arkiverad från originalet den 10 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140710141342/http://chemistry.about.com/od/Chemistry_Abbreviations/a/Chemistry-Abbreviations-Starting-With-The-Letter-S.htm. Läst 14 januari 2015.
- ^ Petroski, Henry (1996) (på engelska). Invention by Design: How Engineers Get from Thought to Thing. Harvard University Press, Cambridge, MA. ISBN 0674463684. Läst 14 januari 2015
- ^ Nordholm, Sture: aggregationstillstånd, från Nationalencyklopedins nätupplaga den 10 juni 2010.
| |||||
|