Wiki90: 90s Style Encyclopedia på webben
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Gayatri Chakravorty Spivak. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle kommer vi att utforska alla relevanta aspekter av Gayatri Chakravorty Spivak, och analysera dess implikationer inom olika områden. Utefter dessa linjer kommer vi att försöka förstå dess betydelse och hur den har utvecklats över tiden, såväl som dess inflytande i olika kulturer och sammanhang. Gayatri Chakravorty Spivak har blivit ett ämne av allmänt intresse, varför det är viktigt att fördjupa sig i dess innebörd och alla dimensioner som omger den. Följ med oss på denna resa genom Gayatri Chakravorty Spivak och låt oss tillsammans upptäcka allt det innebär.
Gayatri Chakravorty Spivak | |
Född | 24 februari 1942 Calcutta, Brittiska Indien |
---|---|
Skola | Postkolonialism Poststrukturalism |
Intressen | Idéhistoria · Litteratur · Dekonstruktion · Feminism · Marxism |
Idéer | "Subaltern'", "strategisk essentialism", "epistemological performance" |
Influenser | Immanuel Kant, Jacques Derrida, Karl Marx, Paul de Man, Edward Said, Michel Foucault, Gilles Deleuze, Mahasweta Devi |
Gayatri Chakravorty Spivak, född 24 februari 1942 i Kalkutta, dåvarande Brittiska Indien, är en indisk litteraturteoretiker, filosof och universitetsprofessor vid Columbia University, där hon var en av grundarna till dess institut för 'Comparative Literature and Society'.
Spivak författade essän "Can the Subaltern Speak?", som anses vara en av postkolonialismens grundläggande texter. Hon har dessutom översatt och skrivit en introduktion till Jacques Derridas De la grammatologie. 2012 mottog hon Kyoto Prize in Arts and Philosophy för sin roll som en "kritisk teoretiker och bildare som talar för humanioran mot intellektuell kolonialism i förhållande till den globaliserade världen". Hon mottog också Padma Bhushan 2013, den tredje högsta civila utmärkelse man kan få i Indien.
Spivak är främst känd för sina kulturella och kritiska teorier som utmanar "kolonialismens arv", samt om läsares engagemang till litteratur och kultur. Ofta fokuserar hon på kulturella texter från författare som marginaliserats av en eurocentrisk dominerande västerländsk kultur: migranten, arbetaren, kvinnan, och andra delar som utgör subaltern.
|
|