Wiki90: 90s Style Encyclopedia på webben
I den här artikeln kommer vi att ta upp frågan om Koherens (fysik), som har blivit mycket aktuell idag. Koherens (fysik) är ett ämne som har väckt intresse hos olika sektorer, både nationellt och internationellt. Genom åren har Koherens (fysik) varit föremål för studier och forskning som har gett överraskande resultat. I denna mening är det relevant att undersöka de olika aspekterna kring Koherens (fysik), såväl som dess implikationer och konsekvenser. Från ett multidisciplinärt tillvägagångssätt kommer vi att utforska de olika infallsvinklar som Koherens (fysik) erbjuder, i syfte att fördjupa vår förståelse och ge en heltäckande vision av detta mycket relevanta ämne.
Koherens är en egenskap hos vågor som beskriver hur väl en vågs fas korrelerar över hela vågen (autokorrelation) eller med en annan vågs fas. Vill man alltså diskutera detta kvantitativt så pratar man om en vågs koherensgrad. Man skiljer mellan tidskoherens (longitudinell koherens) och rumslig (spatiell) koherens, alltså koherensgraden längs utbredningsriktningen respektive vinkelrätt därtill.
Vågor som har en hög grad av tidskoherens (stor koherenslängd) har konstant frekvens (monokromatisk) över en lång tid och har samma fas d.v.s. alla vågtoppar är maximala i samma punkt. Laser är ett ljus som är koherent.
Koherensen är inte samma sak som våglängdens monokromacitet. Exempelvis kan det röda ljuset vara monokromatiskt men ändå inkoherent, eftersom vågorna är i slumpvisa faser. Alla inkoherenta vågor har en mycket smal dispersion i sin Fouriertransformation. Men den kan inte vara för smal, eftersom ljuset då skulle vara koherent. Vitt ljus är alltid inkoherent; dels för att vågornas faser skiljer sig åt, dels för att vitt ljus består av strålning med många olika våglängder.