Wiki90
Wiki90: 90s Style Encyclopedia på webben
|
|
|
|
Loppor
I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska ämnet Loppor, som har fått betydande relevans de senaste åren. Från dess ursprung till dess påverkan på dagens samhälle kommer vi att undersöka de olika aspekterna och perspektiven kring Loppor. Genom detaljerad och heltäckande analys kommer vi att försöka förstå hur Loppor har påverkat vår miljö och hur den kommer att fortsätta göra det i framtiden. Med en kritisk och reflekterande blick kommer vi att ta upp de olika aspekterna som gör Loppor till ett ämne av intresse och diskussion i den aktuella miljön. Genom att samla in och presentera relevant information syftar denna artikel till att ge en heltäckande och berikande bild av Loppor. Följ med oss på denna fascinerande upptäckts- och undersökningsresa!
| Loppor | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Underklass | Bevingade insekter Pterygota |
| Infraklass | Neoptera |
| Ordning | Loppor Siphonaptera |
| Vetenskapligt namn | |
| § Siphonaptera | |
| Auktor | Latreille, 1825 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Loppor (Siphonaptera) är en ordning i klassen insekter med cirka 70 arter i Europa och ungefär 2 400 arter i hela världen. Loppor är blodsugande ektoparasiter som lever på varmblodiga djur, det vill säga däggdjur eller fåglar. De fullbildade insekterna livnär sig genom att suga blod och kan sprida sjukdomar.
Historik
I och med att mikroskopet uppfanns så kunde man studera lopporna som tidigare orsakat en mängd sjukdomar i och med att de spred pesten (yersinia pestis), vilket resulterade i Digerdöden på 1300-talet. Bättre sanitära förhållanden, minskad trångboddhet och avlusning har lett till minskning av många infektionssjukdomar.
Kännetecken
Loppor är små, vinglösa insekter, mellan 1,5 och 9 millimeter. Kroppen är starkt tillplattad från sidorna för att loppan lättare ska kunna ta sig fram i pälsen eller fjädrarna på värddjuren. För att hålla sig fast vid värddjuren använder lopporna sina små men starka klor och att hålla sig fast i värddjurens päls eller fjädrar underlättas även av att loppornas kropp är försedd med små men kraftiga, bakåtriktade borst. Loppor har också kraftiga bakben, anpassade för att hoppa med. Huvudet är litet, mundelarna är stickande och sugande och de två ögonen är enkla punktögon.
Utbredning
Loppor finns över hela världen. I områden där kyla råder, är beroendet av en varmblodig värd grunden för loppans liv, att kunna byta värd är en färdighet som loppan behärskar. Arten av värd, hund, svala, eller människa har också betydelse, men det är bara temporärt för loppan som söker sig till rätt värddjur.
Levnadssätt
Loppor har en livscykel som innefattar fyra utvecklingsstadier, ägg, larv, puppa och imago. Honan måste suga blod före äggläggningen. Larverna livnär sig på organiskt material. De saknar ben och har inte heller ögon. Förpuppningen sker inuti en kokong.
Familjer
- fladdermusloppor (Ischnopsyllidae)
- fågelloppor (Ceratophyllidae)
- grävlingloppor (Vermipsyllidae)
- husloppor (Pulicidae) (inklusive människoloppa, Pulex irritans)
- mullvadsloppor (Hystrichopsyllidae)
- smågnagarloppor (Leptopsyllidae)
Källor
- Denna artikel är baserad på en översättning från engelska Wikipedia.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Loppor.- Sveriges Entomologiska Förening - Om loppor
|