Wiki90.com

Wiki90: 90s Style Encyclopedia på webben

Dyk in i Wiki90, onlineuppslagsverket som fångar andan från 90-talet. Med en design som påminner om internets tidiga dagar och ett rikt arkiv med kunskap, är Wiki90 din portal till nostalgi och lärande. Upptäck och återupplev ikoniska ögonblick från en oförglömlig era online!

Louis-Marie de La Révellière-Lépeaux

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i ämnet Louis-Marie de La Révellière-Lépeaux och utforska alla dess aspekter och möjliga implikationer. Louis-Marie de La Révellière-Lépeaux är ett ämne av stor relevans idag, som har fångat experternas och allmänhetens uppmärksamhet. Under de kommande raderna kommer vi att analysera i detalj de olika perspektiven som finns kring Louis-Marie de La Révellière-Lépeaux, samt de möjliga konsekvenser som dess studie kan få inom olika områden. Utan tvekan är Louis-Marie de La Révellière-Lépeaux ett ämne som förtjänar att utforskas på djupet, och det är precis vad vi föreslår att göra i den här artikeln.

Louis-Marie de La Révellière-Lépeaux
Född24 augusti 1753
Montaigu, Frankrike
Död27 mars 1824 (70 år)
Paris
BegravdPère-Lachaise och Grave of Larevillière-Lepeaux
Medborgare iFrankrike
SysselsättningPolitiker
Befattning
Ledamot av Frankrikes nationalförsamling
Ledamot av Femhundrarådet
Ledare för Nationalkonventet (1795–1795)
Directeur (1795–1799)
Politiskt parti
Jakobiner
BarnOssian La Revellière-Lépeaux (f. 1797)
Namnteckning
Redigera Wikidata

Louis-Marie de La Révellière-Lépeaux, född 24 augusti 1753, död 27 mars 1824, var en fransk politiker.

Révellière-Lépeaux var ursprungligen läkare, valdes 1789 till deputerad för tredje ståndet och tog livligt del i nationalförsamlingens arbete. 1792 blev han medlem av konventet, tillhörde här mellanpartiet och var 1793 nära att dela girondens öde men lyckades fly. Efter Thermidorkrisen var Révellière-Lépeaux en av Frankrikes mäktigaste män och en av tillskyndarna av konstitutionen av år III. 1795 blev han medlem av direktoriet, där han gynnade teofilantropismen och tog ställning mot den rojalistiska rörelsen, bland annat som upphovsman till fructidorkuppen. 1799 tvingades han av representationen att avgå som direktor, och levde därefter under återstoden av sitt liv i tillbakadragenhet. Révellière-Lépeaux har författat ett stort antal politiska småskrifter samt memoarer, som utgavs först 1870-73 och 1895 i tre band.

Referenser

Noter

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läst: 27 juni 2020, licens: öppen licens.
  2. ^ Frankrikes nationalförsamling (red.), Sycomore, Louis, Marie La Révellière-Lépeaux, 11715, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ SNAC, Louis Marie de La Révellière-Lépeaux, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Jules Moiroux, Le cimetière du Père-Lachaise, 1908, s. 217, läs online.
  5. ^ flera författare, Ivan Andreevs'kij, Konstantin Arsenjev & Fjodor Petrushevskij (red.), Энциклопедический словарь, Brockhaus–Efron, 1907.

Källor