Wiki90.com

Wiki90: 90s Style Encyclopedia på webben

Dyk in i Wiki90, onlineuppslagsverket som fångar andan från 90-talet. Med en design som påminner om internets tidiga dagar och ett rikt arkiv med kunskap, är Wiki90 din portal till nostalgi och lärande. Upptäck och återupplev ikoniska ögonblick från en oförglömlig era online!

Massakern vid Wounded Knee

Idag är Massakern vid Wounded Knee ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på tekniken har Massakern vid Wounded Knee varit föremål för många forskning och diskussioner de senaste åren. Eftersom allmänhetens medvetenhet om Massakern vid Wounded Knee fortsätter att växa är det viktigt att analysera dess implikationer fullständigt och överväga potentiella långsiktiga konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Massakern vid Wounded Knee och dess inverkan på olika aspekter av det dagliga livet.

Massakern vid Wounded Knee
Del av Andedanskriget

Massgrav för döda lakotaindianer efter massakern vid Wounded Knee Creek.
Ägde rum 29 december 1890
Plats Wounded Knee Creek, South Dakota
Resultat Amerikansk seger, indianer massakerade
Stridande
USA USA Miniconjou Sioux
Hunkpapa Sioux
Befälhavare och ledare
USA James W. Forsyth Spotted Elk
Styrka
7. kavalleriregementet
4 x Hotchkisskanoner
~350 Sioux, majoriteten var kvinnor och barn
Förluster
25 döda,
39 skadade (6 dödligt)
153 döda,
51 skadade (7 dödligt)

Massakern vid Wounded Knee ägde rum den 29 december 1890 och resulterade i att USA:s kavalleri, lett av överste James Forsyth, dödade närmare 300 lakotaindianer.

Händelseförloppet

En grupp indianer av stammen Minneconjou-Lakota (Sioux) hade samlats vid bäcken Wounded Knee Creek (Chankpe Opi Wakpala) under ledning av hövdingen Sitȟáŋka (av engelsktalande kallad Big Foot). Indianernas andedans, ett inslag i en messiansk rörelse, ledd av Wovoka, oroade myndigheterna och militär inkallades. Vid ett försök att avväpna indianerna uppstod tumult och närmare 300 indianer, de flesta kvinnor och barn, dödades. Händelsen innebar i praktiken ett slut på det krigstillstånd som rått mellan USA och lakotaindianerna sedan Grattanmassakern 1854, 36 år tidigare.

Resten av sjunde kavalleriregementet anlände lett av löjtnant James Forsyth och omringade lägerplatsen, med hjälp av fyra hotchkisskanoner.

Platsen har utsetts till "National Historic Landmark".

Se även

Referenser

Externa länkar