Wiki90: 90s Style Encyclopedia på webben
Den här artikeln kommer att ta upp ämnet NMDA-receptorn, som är av stor relevans idag. NMDA-receptorn har fångat uppmärksamheten hos ett brett spektrum av publik, från experter på området till personer som är intresserade av att skaffa sig kunskap om detta ämne. Under hela denna läsning kommer olika perspektiv och tillvägagångssätt relaterade till NMDA-receptorn att utforskas, i syfte att ge en komplett och berikande överblick. Från dess historiska ursprung till dess samtida implikationer, försöker denna artikel erbjuda en heltäckande bild av NMDA-receptorn och dess inverkan i olika sammanhang. Dessutom kommer möjliga framtida trender att analyseras och reflektioner över dess utveckling och utveckling kommer att presenteras.
NMDA-receptorn (NMDAR, där NMDA är en förkortning för N-metyl-D-aspartat) är en jonkanalkopplad receptor för glutamat som uttrycks av många typer av nervceller. Receptorn består av fyra eller fem olika subenheter av olika klasser. Aktivering av NMDAR ger inflöde av kalcium vid aktiverade synapser vilket i sin tur leder till aktivering av intracellulära signalvägar viktiga för synaptisk plasticitet, minne och inlärning. Överaktivering av NMDAR kan leda till excitotoxicitet vilket är associerat med många neurologiska sjukdomstillstånd.
NMDA-receptorn har visat sig kontrolleras av ett flertal andra receptorer, dopaminreceptorerna D1 och D3 påverkar NMDA-receptorns aktivitet genom att fosforylera den, vilket i sin tur hämmar eller stimulerar MAPK/ERK-signaltransduktionsvägen. Alfa 7-nikotinerga receptorer påverkar dessutom uttrycket av olika subenheter av NMDA-receptorn, vilket påverkar dessa receptorers egenskaper.. Utöver det har aktivering av 5-HT1A-receptorn visat sig reglera mängden NMDA-receptorer genom att påverka transporten av receptorer till plasmamembranet genom signaltransduktionsvägarna CaMKII samt ERK.
Extracellulära joner i form av magnesium (Mg2+) och zink (Zn2+) kan binda till specifika ställen på NMDA-receptorn och blockera passagen av andra katjoner genom den jonkanalen. Vid depolarisering av cellen kommer blockerande jonen att stötas bort från poren, vilket möjliggör ett inflöde av natriumjoner och små mängder av kalciumjoner in i cellen. Dessutom kan kaliumjoner flöda ut ur cellen.