Wiki90.com

Wiki90: 90s Style Encyclopedia på webben

Dyk in i Wiki90, onlineuppslagsverket som fångar andan från 90-talet. Med en design som påminner om internets tidiga dagar och ett rikt arkiv med kunskap, är Wiki90 din portal till nostalgi och lärande. Upptäck och återupplev ikoniska ögonblick från en oförglömlig era online!

O Kriste, du som ljuset är

I artikeln som vi presenterar nedan vill vi fördjupa oss i den fascinerande världen av O Kriste, du som ljuset är. Utefter dessa linjer kommer vi att utforska dess ursprung, dess utveckling över tid och dess betydelse i dagens samhälle. O Kriste, du som ljuset är har varit föremål för debatt och studier av experter från olika discipliner, som har tillhandahållit värdefull kunskap som gör att vi bättre kan förstå dess inflytande på våra liv. Genom den här artikeln inbjuder vi dig att reflektera över O Kriste, du som ljuset är och upptäcka aspekter som du kanske inte visste om det här ämnet.

O Kriste, du som ljuset är (Christe, qui lux es et dieslatin) är en aftonpsalm från före 534 möjligen diktad redan under 300-talet av Ambrosius av Milano. Översattes till tyska Christ der du bist Tag und Licht av Wolfgang Meusslin år 1526 och till svenska troligen av Laurentius Petri Nericius eller Olaus Petri år 1536. Bearbetad av Britt G. Hallqvist 1983 med inledningsorden O Kristus, du som ljuset är. Enligt Koralbok för Nya psalmer, 1921 tillskrevs E. Alberus (omkring 1500-1553) den första bearbetningen av den latinska texten, vilket inte framgår av senare psalmböcker.

Texten i 1695 års psalmbok reviderades kraftigt av okänd(a) till Nya psalmer 1921. Enligt 1697 års koralbok sjöngs den psalmen till samma melodi som Christe sann dagsens ljus och skeen (nr 368). Psalmen, med sina sju verser, inleds 1695 med orden:

Christe som lius och dagen är
Ther mörkret eij kan blifwa när

Musiken (F-dur, 3/2, 6/4) är en medeltida hymnmelodi, i tysk form 1568.

Publicerad i

Externa länkar

Referenser

Noter

  1. ^ Swenske songer eller wisor nuu på nytt prentade, forökade, och under en annan skick än tilförenna utsatte. Stockholm. 1536. sid. XXX. Libris 19748517 
  2. ^ Een liten Songbook til at bruka i Kyrkionne. Stockholm: Laurentsson. 1553. Libris 19748506 
  3. ^ Lyster, Jens; Margareta Brogren (2002). Een wanligh psalmbook. Göteborgspsalmboken 1650. Göteborg: Göteborgs stiftshistoriska sällskap, Tre Böcker Förlag AB. sid. 196-197. Libris 8420225. ISBN 9170294771