Wiki90
Wiki90: 90s Style Encyclopedia på webben
|
|
|
|
Regeringskris
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Regeringskris och allt det har att erbjuda. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har Regeringskris spelat en avgörande roll i vårt dagliga liv. Genom åren har Regeringskris skapat mycket intresse och debatt och i den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna som gör den så relevant. Från dess fördelar till dess utmaningar kommer vi att undersöka i detalj hur Regeringskris har påverkat vårt sätt att tänka och agera. Följ med oss på denna upptäcktsresa när vi utforskar den fascinerande historien och inverkan av Regeringskris på dagens värld.
Regeringskris är en situation när det ifrågasätts att regeringen kan styra landet och regeringen hotar att avgå eller riskerar att avsättas innan mandatperioden har gått ut. Begreppet är tidigast känt i svenska språket 1898.
En regeringskris kan utlösas av olika skäl:
- Regeringens förslag till framtida politik i form av en specifik proposition ifrågasätts. Om det är en avgörande fråga kan regeringen göra den till kabinettsfråga. Regeringen hotar då att avgå om den inte får parlamentariskt stöd för propositionen, exempelvis för att regeringen inte vill regera landet enligt oppositionens budgetmotion istället för sin egen budgetproposition.
- Regeringens tidigare agerande ifrågasätts, och regeringen förlorar, alternativt riskerar att förlora, en förtroendeomröstning. Därmed riskerar regeringen att avsättas efter misstroendeförklaring.
- Interna spänningar uppstår, exempelvis oenighet i en koalitionsregering, eller ministrar gör myteri
- Statskuppsförsök
En regeringskris kan resultera i omförhandlingar om regeringens proposition, i försök till regeringsombildning eller i nyval. Under en regeringskris kan en avgående regering fungera som expeditionsministär, vanligen en minoritetsregering.
I Europa är den vanligaste orsaken till regeringskriser förlusten av det parlamentariska underlaget till regeringen, exempelvis när en koalitionspartner eller ett stödparti inte längre stödjer regeringens politik eller när riksdagsledamöter lämnar sitt tidigare parti. I Västeuropa är Italien det land som har flest sådana incidenter; den genomsnittliga längden på en italiensk regering är bara drygt 1 år. Även Nederländerna har ofta haft regeringskriser, exempelvis 2005, 2006, 2010 och 2012, medan regeringar i flertalet andra länder varar i genomsnitt 2-3 år.
Exempel på regeringskriser
- Borggårdskrisen i Sverige 1913-1914
- Sverige 1923
- Regeringskriser under Weimarrepubliken i Tyskland 1919-1933
- Norge 1971
- Tyskland 1977
- Sverige 1978
- Sverige 1981
- Sverige 1990
- Åland 2001 och 2004
- Mongoliet 2006
- Belgien 2008 och 2010-2011 (den senare under en 541 dagar lång expeditionsregering)
- Italien 2008
- Rumänien 2009
- Sverige 2014
- Sverige 2021
Källor
- ^ Regeringskris i Nationalencyklopedins nätupplaga.
- ^ "Regeringskris" nämndes i Aftonbladet 1898 enligt Svenska Akademiens ordbok: Regeringskris
- ^ Så funkar riksdagen: En regering avgår, Sveriges riksdag 3 juli 2013
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från nederländskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, tidigare version.