Wiki90: 90s Style Encyclopedia på webben
I dagens värld är Slaget vid Courtrai ett ämne som har fångat uppmärksamheten och intresset hos miljontals människor runt om i världen. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess relevans i populärkulturen eller dess betydelse i historien, har Slaget vid Courtrai lyckats överskrida gränser och generationer och blivit ett ämne för diskussion och debatt inom olika områden. Från dess uppkomst till nutid har Slaget vid Courtrai satt sin prägel på människors liv och markerat ett före och efter i vårt sätt att se världen. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och dimensionerna av Slaget vid Courtrai, analysera dess inflytande inom olika områden och dess roll i det samtida samhället.
Slaget vid Courtrai | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||
Stridande | |||||||
Frankrike | Flamländska upprorsmän | ||||||
Befälhavare och ledare | |||||||
Robert II av Artois | Guy av Flandern | ||||||
Styrka | |||||||
2 500 ryttare samt fotfolk | 10 500- 8 000 man fotfolk | ||||||
Förluster | |||||||
några hundra | 1 100 man |
Slaget vid Courtrai var ett slag 11 juli 1302 utanför Kortrijk (franska: Courtrai) i dagens Belgien mellan franska och flamländska trupper.
År 1302 gjorde greve Guy av Flandern uppror mot sin länsherre, Filip den sköne av Frankrike, och tog snart kontroll över nästan hela Flandern. Filip sände Robert II av Artois att återställa ordningen. Guys armé bestod av flamländska köpmän, hantverkare och bönder samt ett fåtal adelsmän. Alla stred till fots, beväpnade med pikar eller stridsklubbor, så kallade goedendag. De franska riddarna var ivriga att göra chock, red igenom sitt eget fotfolk och galopperade mot det flamländska infanteriet med fällda lansar. Flamländarna mötte chocken med slutna led, och kunde sedan enkelt slakta de franska ryttarna vars hästar spetsats på pikarna. Robert själv stupade i slaget. Händelsen fick efteråt benämningen "sporrslakten" efter de på slagfältet funna gyllene riddarsporrarna.