Wiki90.com

Wiki90: 90s Style Encyclopedia på webben

Dyk in i Wiki90, onlineuppslagsverket som fångar andan från 90-talet. Med en design som påminner om internets tidiga dagar och ett rikt arkiv med kunskap, är Wiki90 din portal till nostalgi och lärande. Upptäck och återupplev ikoniska ögonblick från en oförglömlig era online!

Styngflugor

Numera är Styngflugor ett ämne som har fått stor relevans i samhället. Det finns många människor som är intresserade av denna fråga, antingen på grund av dess inverkan på det dagliga livet eller på grund av dess inflytande på ekonomin och kulturen. Styngflugor är ett tema som har funnits genom historien, och allt eftersom tiden går blir dess betydelse allt tydligare. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Styngflugor, dess utveckling över tid och dess inverkan på det moderna samhället.

Styngflugor
Hypoderma spp.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamHexapoda
KlassInsekter
Insecta
UnderklassBevingade insekter
Pterygota
OrdningTvåvingar
Diptera
UnderordningFlugor
Brachycera
FamiljStyngflugor
Oestridae
Vetenskapligt namn
§ Oestridae
Hitta fler artiklar om djur med

Styngflugor (Oestridae) är en familj inom insektsordningen tvåvingar som tillhör flugorna. Familjen innehåller omkring 150 beskrivna arter världen över, varav tolv påträffats i Sverige. Särskilt på norra halvklotet och i Afrika återfinns många arter. Flugornas larver lever som inre parasiter på större däggdjur.

Livscykeln hos styngflugor innefattar vanligen bara en kort tid som fullbildade insekter som främst syftar till fortplantning. Storleken för en fullbildad styngfluga varierar mellan olika arter från cirka 0,8 upp till 2,5 centimeter. Kroppen är ofta hårig och mundelarna är antingen reducerade eller saknas, eftersom de fullbildade insekterna intar mycket lite föda eller ingen alls. En del arters honor lägger ägg i värddjurens näsborrar, andra lägger dem i värddjurens päls. Av de förstnämnda lever larverna i värddjurens näshåla och bihålor, medan larverna av de sistnämnda lever under värddjurets hud. När larverna är fullt utväxta lämnar de värddjuret för att förpuppa sig. Förpuppningen sker vanligen i jord.

Till familjen hör exempelvis korm och nässtyng som är parasiter på ren, nötstyngen som parasiterar på nötkreatur och fårstyng som parasiterar på får. Rådjurets nässtyng (Cephenemyia stimulator) har sommaren 2012 påträffats för första gången i Sverige.

Vissa arter, bland annat älgens nässtyngfluga (Cephenemyia ulrichii), som i normala fall sprutar sina larver in i mulen på en älg, kan i sällsynta fall spruta dem i ögat på en människa och orsaka human oftalmomyiasis. Då larverna har hullingar går de inte enkelt att spola bort och kan i mycket sällsynta fall borra sig in i ögat och orsaka svåra skador. Älgens nässtyngfluga förekommer inom älgens utbredningsområde från Skandinavien, Polen, Baltikum och i Ryssland till östra Sibirien. I Sverige finns redovisat i Artfakta förekomst särskilt i Västmanland men även i Uppland och Södermanland med i övrigt enstaka rapporter från södra Småland upp till Jämtland. Flugan anges som bofast och reproducerande i landet.

Källor

  1. ^ Molander, Mikael. Rådjurets nässtyng Cephenemyia stimulator (Diptera: Oestridae) påträffat i Skåne: En ny plåga för de svenska rådjuren, Entomologisk tidskrift 134 (1-2): 69-75. ISSN 0013-886x
  2. ^ Jaenson, Thomas G. T. (2011). ”Larver av nässtyngfluga i ögat - ovanligt men allvarligt problem”. Läkartidningen (Stockholm: Läkartidningen Förlag AB) 108 (16-17): sid. 928-30. ISSN 0023-7205. Arkiverad från originalet den 27 september 2015. https://web.archive.org/web/20150927040503/http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=16368. Läst 2 augusti 2019. 
  3. ^ ”Älgens nässtyng”. Artfakta. Sveriges lantbruksuniversitet. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/cephenemyia-ulrichii-240506. Läst 2 augusti 2019. 
  • Schou, Per (red.). Djur: illustrerad guide till världens djurliv, Globe Förlaget, 2007. ISBN 0-7513-3427-8

Externa länkar