Wiki90: 90s Style Encyclopedia på webben
I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Svengelska. Detta ämne har varit föremål för debatt och studier i decennier, vilket genererat stort intresse bland både experter och amatörer. Genom historien har Svengelska spelat en avgörande roll inom olika områden, från vetenskap till konst, politik och populärkultur. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Svengelska, från dess ursprung till dess inverkan på det moderna samhället, analysera dess implikationer och belysa dess relevans i dagens värld. Gör dig redo att ge dig ut på en spännande resa genom Svengelska och upptäck allt detta tema har att erbjuda!
Svengelska eller Anglicism beskriver brukandet av engelska ord i det svenska språket. Vanligtvis sker förändringar i uttal för att följa den lokala dialektens regler, men på senare år har brukandet av engelskt uttal blivit vanligare.
Exempel på svengelska är printa för "skriva ut", joina för "ansluta sig", "mingla" för att "umgås" och "dejt" för "träff". Ett direktöversatt engelskt idiomatiskt uttryck kallas dock en anglicism. Ett exempel är "Ska vi kalla det en dag?" från engelskans Shall we call it a day?. På en idiomatisk, eller rent av kongenial översättning, skulle man kunna skriva Ska vi stänga butiken? eller ännu enklare Nä, nu går vi hem.
En svenskamerikan på besök i "det gamla landet" kunde berätta om en olyckshändelse så här:
Engelska ord som i huvudbetydelse inte betyder samma sak på engelska som de betyder på svenska (felöversättning) kallas också pseudoanglicism.
Jämför den relaterade termen Swenglish. Denna syftar på engelska talad med kraftig svensk brytning och/eller uppblandad med svenska ord när talarens engelska ordförråd inte räcker till.
|