Wiki90: 90s Style Encyclopedia på webben
I dagens värld är The Lancet ett ämne som har fått stor relevans inom olika samhällsområden. Med tiden har The Lancet visat sig vara en grundläggande del i beslutsfattande och i utvecklingen av olika aspekter av det dagliga livet. Dess inverkan har blivit så betydande att fler och fler människor söker information och analys om The Lancet för att förstå dess betydelse och hur det påverkar deras liv. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska The Lancets roll idag, dess utveckling över tid och dess inverkan på samhället.
The Lancet | |
Publikationstyp | Vetenskaplig tidskrift, medicinsk tidskrift och akademisk tidskrift |
---|---|
Grundad | 1823 |
Område | Medicinsk vetenskap |
Land | Storbritannien och Konungariket Nederländerna |
Grundare | Thomas Wakley |
Chefredaktör | Jocalyn Clark (–) |
Språk | Engelska |
Frekvens | 1 vecka |
Förlag | Elsevier |
ISSN | ISSN 0140-6736, ISSN 1474-547X |
Dansk vetenskapsnivå | (2019) |
Webbplats | länk |
The Lancet (av engelskans lancet, 'lansett') är en brittisk medicinsk tidskrift som ges ut av Lancet Publishing Group. Sedan 1995 är Richard Horton chefredaktör. Tidskriften anses som mycket betydande för publicering av allmänmedicinska rön.
Det finns även speciella upplagor om nischämnen, till exempel The Lancet Neurology (om neurologi), The Lancet Oncology (om onkologi) och The Lancet Infectious Diseases (om smittsamma sjukdomar).
The Lancet publicerade 2011 och 2012 två artiklar om Paolo Macchiarinis transplantationer av konstgjorda strupar, vilka 2017 drogs tillbaka efter det att Karolinska Institutets rektor Ole Petter Ottersen beslutat att de innehöll forskningsfusk. Den mest uppmärksammade artikeln var den i november 2001 publicerade artikeln. The Lancet underlät därefter att informera om misstankar om forskningsfusk fram till hösten 2015, då tidskriften i en notis skrev att inget fusk förelegat och att Bengt Gerdins utredning var bristfällig.
The Lancet drog I juli 2018 in de två aktuella artiklarna av Paolo Macchiarini med flera.