Wiki90: 90s Style Encyclopedia på webben
I dagens värld har Tjuvasjiska blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Tjuvasjiska blivit allt viktigare i det moderna samhället. Oavsett om det är ett historiskt fenomen, en framstående personlighet, ett aktuellt ämne eller någon annan relevant aspekt, har Tjuvasjiska fångat uppmärksamheten hos individer från olika kulturer, åldrar och sammanhang. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika perspektiven och aspekterna av Tjuvasjiska, analysera dess inverkan, dess implikationer och dess möjliga återverkningar inom olika områden.
tjuvasjiska | |
чăваш чĕлхи | |
Talas i | Ryssland, Kazakstan, Lettland, Estland |
---|---|
Region | Tjuvasjien |
Antal talare | 1 042 989 |
Språkfamilj | Altaiska språk
|
Officiell status | |
Officiellt språk i | Tjuvasjien (delrepublik i Ryssland) |
Språkkoder | |
ISO 639‐1 | cv |
ISO 639‐2 | chv |
ISO 639‐3 | chv |
SIL | chv |
Tjuvasjiska (tjuvasjiska: чăваш чěлхи) är ett språk i språkfamiljen turkspråk.
Enligt en folkräkning från 1999 i Ryssland angav 1,64 miljoner (82 procent av alla tjuvasjer) tjuvasjiska som modersmål. En senare folkräkning från 2010 anger dock lite drygt 1,04 miljoner talare, så antalet har sjunkit. Tjuvasjiska-talare bor huvudsakligen i Tjuvasjiska republiken (Tjuvasjien) och i Tatarstan. De förekommer ofta också i före detta sovjetiska republiker och i andra regioner inom Ryska federationen. Tjuvasjiska kan delas in i två stora dialekter: anatri (övre-) och virjal (nedre-). Tjuvasjiska är numera officiellt språk i Tjuvasjien.
Det tjuvasjiska alfabetet skapades av Ivan Jakovlev 1878. Det är en modifierad version av det kyrilliska alfabetet som innefattar samtliga 33 bokstäder i det ryska alfabetet, samt ytterligare fyra bokstäver (Ӑӑ, Ӗӗ, Ҫҫ, Ӳӳ) för att beteckna fonem som är speciella för tjuvasjiska.
Versaler: | А | Ă | Б | В | Г | Д | Е | Ё | Ě | Ж | З | И | Й | К | Л | М | Н | О | П | Р | С | Ç | Т | У | Ӳ | Ф | Х | Ц | Ч | Ш | Щ | Ъ | Ы | Ь | Э | Ю | Я |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Gemener: | а | ă | б | в | г | д | е | ё | ě | ж | з | и | й | к | л | м | н | о | п | р | с | ç | т | у | ӳ | ф | х | ц | ч | ш | щ | ъ | ы | ь | э | ю | я |
I början av 1926 deltog tjuvasjiska representanter i turkologi-kongressen i Azerbajdzjans huvudstad Baku. På den kongressen kom man fram till förslaget att skaffa ett enhetligt skriftsystem för alla turkspråk – det enhetliga turkiska alfabetet. Det har dock aldrig blivit något stort bland tjuvasjer, och i Ryssland är det numera bara tillåtet att använda det kyrilliska alfabetet. Att använda andra alfabet är olagligt, annat än i utbildningssyfte.
En av de främsta representanterna för det tjuvasjiska folket är diktaren och översättaren Gennadij Ajgi, född 1934 i Tjuvasjien. Hans tjuvasjiska namn betyder "den där".