I dagens värld är Tredje franska republiken ett ämne som har fått mer och mer relevans och uppmärksamhet. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess betydelse för personlig utveckling, har Tredje franska republiken blivit ett ämne av intresse för människor i alla åldrar och bakgrunder. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Tredje franska republiken, från dess ursprung till dess implikationer idag. Vi kommer att analysera dess utveckling över tiden, dess inflytande inom olika områden och dess möjliga prognoser för framtiden. Tredje franska republiken är ett ämne som lockar oss till reflektion, debatt och djupgående analys, och därför är det viktigt att förstå alla dess dimensioner.
Under loppet av året 1875 antogs de konstitutionella lagarna om rikets styre. Presidenten förklarades för den verkställande maktens ansvarige chef men skulle endast få utöva sina regeringsrättigheter genom ministrar, som var ansvariga inför kamrarna i parlamentet. Rättigheten att upplösa andra kammaren medgavs presidenten endast om första kammaren (senaten) gav sitt bifall. Deputeradekammaren, som räknade 738 medlemmar, skulle för en tid av fyra år väljas efter allmän och lika (manlig) rösträtt genom direkta och slutna val. Av senatens 300 medlemmar skulle tre fjärdedelar för nio år utses av departementens general- och arrondissementsråd under deltagande av inom desamma röstberättigade senatorer och deputerade samt av en vald representant för varje kommun; den återstående fjärdedelen skulle utses genom kooptation. Deputeradekammaren och senaten bildade tillsammans kongressen och hade att i gemensamt sammanträde välja presidenten och besluta om författningsändringar.
Presidentämbetet kom dock snart att bli svårt försvagat och hela perioden kom för övrigt att karaktäriseras av svaga regeringar med ständiga regeringsombildningar som följd. Regeringarna leddes av en konseljpresident (Président du Conseil).
Tidsperioden utmärktes av en mycket snabb expansion av det franska kolonialväldet, vilket blev det näst största i världen efter det brittiska. Detta ledde bland annat till den så kallade Fashodakonflikten1898, då franska och brittiska intressen kolliderade i Sudan och krig hotade. Efter att ha undvikit ett kolonialkrig mot Storbritannien, skedde ett närmande länderna emellan vilket slutligen resulterade i en allians, L’Entente Cordiale (”den hjärtliga alliansen”). Således kom Frankrike och Storbritannien att stå på samma sida när det första världskriget bröt ut (1914).
Andra viktiga händelser under den tredje republiken var Dreyfusaffären, en rättslig och politisk skandal som delade Frankrike i olika läger under mer än ett decennium och som kom att sätta djupa spår.
En historiskt viktig reform som genomfördes var separationen mellan staten och kyrkan från år 1905.
Efter första världskriget
Tredje republiken kom att överleva och segra i första världskriget, fast efter fruktansvärda förluster i människoliv. Det politiska systemet var dock även i fortsättningen svagt och kaotiskt och till slut genuint impopulärt i de flesta läger.
Den tyska invasionen västerut, som inleddes den 10 maj1940, blottlade slutligen Frankrikes instabilitet; och trots att den franska armén numerärt var starkare än den tyska, så var nederlaget ett faktum inom ett par veckor. Striderna upphörde i slutet av juni samma år, och den 10 juli gav Nationalförsamlingen makten åt Philippe Pétain och hans marionettregim i Vichy vilket innebar slutpunkten för den tredje republiken.
När Frankrike befriats och andra världskriget avslutats, samlades under 1946 en konstitutionell kommitté vilken tog fram ett förslag till ny konstitution. Detta gav upphov till den fjärde republiken, som upprättades i december 1946.