Wiki90: 90s Style Encyclopedia på webben
I dagens värld är Vätternrundan ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Från proffs till amatörer, Vätternrundan har fångat uppmärksamheten hos miljoner runt om i världen. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess relevans inom det vetenskapliga området eller dess påverkan på populärkulturen, har Vätternrundan blivit ett återkommande ämne i dagliga samtal, akademiska debatter och media. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna relaterade till Vätternrundan, analysera dess betydelse, dess implikationer och dess utveckling över tiden. Följ med oss på denna resa för att upptäcka mer om Vätternrundan och dess inverkan på världen idag!
Träskulptur som hedrar Vätternrundan | |
Detaljer | |
---|---|
Datum | Juni |
Region | Södra Sverige |
Typ | Motionslopp |
Längd | 315 km |
Arrangör | Motala AIF, Vätternrundan |
Historia | |
Första upplaga | 1966 |
Vätternrundan eller Vätternrundan 315 är ett 315 kilometer långt cykellopp för motionärer som normalt äger rum helgen före midsommar varje år. Loppet börjar och slutar i centrala Motala och går medurs runt sjön Vättern.
Loppet är med upp till 23 000 startande världens största motionsinriktade cykellopp. Vätternrundan ingår i kombinationen En svensk klassiker.
Vätternrundan är ett motionslopp och saknar därför officiell resultatlista. Deltagarna fäster ett datachip på hjälmen som registreras vid flera punkter efter banan. Dessa tider publiceras sedan på loppets hemsida.
Anmälan till loppet görs i flera steg under hösten året innan loppet. På grund av loppets popularitet tar platserna ofta slut snabbt. Alla deltagare som genomför loppet får en medalj och ett individuellt diplom med de registrerade tiderna.
Initiativtagare var läkaren och professorn Sten-Otto Liljedahl och cykelhandlaren Ewert Rydell, båda från Motala. Efter att själva kört två provrundor 1964-65 arrangerades det första loppet 1966 då 334 personer fullföljde rundan. År 1983 fullföljde över 10 000 deltagare Vätternrundan, 2015 fullföljde 19 532.
Sedan 2021 finns enbart 1 cyklist som deltagit i samtliga lopp och kan räkna sig som "pionjär".
Ursprungligen kördes loppet motsols, detta var säkrast i vänstertrafik. 1975 ändrades riktningen till dagens medsolsvarv.
2020 ställdes loppet in på grund av Coronapandemin. 2021 års lopp flyttades, på grund av samma pandemi, från mitten av juni till början av september.
Från och med loppet 2021 drogs banans sista del om, och går nu via mindre vägar från Askersund via Zinkgruvan och Godegård till Motala. Detta förbättrade trafiksäkerheten i loppets slutskede, men gjorde också loppet 18 kilometer längre.
Första starten är 19:30 på fredagskvällen och fram till cirka 06:00 lördag morgon. Cyklisterna startar i grupper om 60–70 personer med avgång varannan minut.
2010 introducerades särskilda starttider för snabba grupper av cyklister "sub-grupper", de startade 2010-2014 lördag mellan 9:30 och 10:30 och från 2014 lördag 12:00. Poängen med dessa grupper är att minska antalet omkörningar och därigenom göra loppet mer säkert.
Start och mål är i centrala Motala. Banan mätte fram till 2019 omkring 297 kilometer.
Loppet har tre stopptider som måste passeras innan en viss tid: Depån i Jönköping (11:30), depån i Hjo (16:00) och målet (24:00).
Under Vätternrundan passeras nio depåer.
Fram till 2019 ingick dessa depåer:
Alla depåer serverar kalla och varma drycker, bananer, bullar, med mera. Tre rejälare måltider serveras: I Jönköping, Hjo och vid målgång i Motala.
I samband med Vätternrundan arrangeras också ett antal andra cykellopp, vilka tillsammans bildar arrangemanget Cykelveckan. Under veckan deltar sammanlagt cirka 38 000 i loppen.
|