Wiki90: 90s Style Encyclopedia på webben
I följande artikel kommer vi att fördjupa oss i den spännande världen av Arthur Compton, utforska dess mest relevanta aspekter och dess implikationer i det moderna samhället. Från dess uppkomst till dess effekter på individuell och kollektiv nivå kommer vi att ge oss ut på en upptäckts- och reflektionsresa som gör att vi bättre kan förstå Arthur Compton och dess inverkan på våra dagliga liv. Genom fördjupad analys och fallstudier kommer vi att söka belysa de mindre kända aspekterna av Arthur Compton och dess relevans i den samtida världen. Följ med oss på denna kunskaps- och upptäcktsresa, där vi hoppas kunna öppna perspektiv och generera reflektioner kring Arthur Compton.
Arthur Compton | |
Född | Arthur Holly Compton 10 september 1892 Wooster, Ohio, USA |
---|---|
Död | 15 mars 1962 (69 år) Berkeley, USA |
Begravd | Wooster Cemetery |
Medborgare i | USA |
Utbildad vid | Princeton University College of Wooster University of Chicago University of Minnesota Bluffton University |
Sysselsättning | Fysiker, teoretisk fysiker, universitetslärare, kärnfysiker |
Befattning | |
Styrelseledamot, Smithsonian Institution (1938–1956) Styrelseledamot (1957–1962) | |
Arbetsgivare | University of Chicago Washington University in St. Louis Massachusetts Institute of Technology |
Noterbara verk | Comptonspridning |
Gift med | Betty Charity McCloskey |
Utmärkelser | |
Guggenheimstipendiet (1926) Rumford-priset (1926) Nobelpriset i fysik (1927) Matteuccimedaljen (1930) Honorary Fellow of the Royal Society Te Apārangi Guthrieföreläsning (1935) Hughesmedaljen (1940) Franklinmedaljen (1940) Richtmyer Memorial-priset (1941) Röntgen-plaketten (1957) AAAS Fellow Pour le Mérite för vetenskap och konst | |
Namnteckning | |
Redigera Wikidata |
Arthur Holly Compton, född 10 september 1892 i Wooster, Ohio, död 15 mars 1962, var en amerikansk fysiker som tillsammans med Peter Debye (1884–1966) visade att röntgenstrålning inte bara kan ses som vågor utan även som partiklar som han sen kallade fotoner. Genom att skicka fotoner på elektroner kunde han visa hur elektronerna rörde sig och att ljuset fått en ny våglängd. Detta blev 1923 känt som Comptoneffekten, vilken 1927 gav honom Nobelpriset i fysik tillsammans med C. T. R. Wilson.
Compton blev filosofie doktor 1916 och lärare i fysik vid University och Michigan samma år. Han var anställd vid Westinghouse lamp co. 1917–19 och bedrev vetenskapliga studier vid Cambridge 1919–20. Compton var professor i fysik vid Washington University 1920–23, och från 1923 vid University of Chicago.
Compton utförde betydande arbeten inom en rad områden av fysiken, framför allt inom atomfysiken. Bland annat utförde han våglängdsbestämningar av hårda gammastrålar. Compton lyckades också visa att röntgenstrålarna liksom det vanliga ljuset kunde totalreflekteras, och var den förste som med framgång använde diffraktionsgitter för upptagning av röntgenspektra.
|
|