I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet August Wilhelm von Hofmann, som har varit föremål för uppmärksamhet och debatt inom olika sfärer. August Wilhelm von Hofmann är ett koncept som har skapat intresse och kontroverser på grund av dess inverkan på dagens samhälle. Genom historien har August Wilhelm von Hofmann spelat en avgörande roll i olika sammanhang och dess inflytande fortsätter att vara relevant idag. Från dess ursprung till dess utveckling har August Wilhelm von Hofmann varit föremål för analys och reflektion av experter och forskare, som har försökt förstå dess betydelse och omfattning i social, kulturell och politisk dynamik. I den meningen är det relevant att övergripande och kritiskt ta upp frågan om August Wilhelm von Hofmann, för att erbjuda ett brett och berikande perspektiv som bidrar till kunskapen och förståelsen av denna fråga.
Hofmanns vetenskapliga arbeten behandlar främst den organiska kemin. Hans arbeten över anilin, över ammoniak och dess derivat bidrog i väsentlig mån till typteorins utveckling, och i den riktningen fortgick kemin sedan under åratal. Även den metod, som han använde vid framställningen av de organiska baserna, vann allmän betydelse. Synnerligen viktiga var likaledes hans undersökningar över fosforbaser, polyaminer, cyanföreningar o.s.v. Han gjorde 1858 den för industrin betydelsefulla upptäckten av anilinfärgerna. Han tilldelades Royal Medal 1854 och Copleymedaljen 1875.
Bland hans övriga arbeten märks hans ytterst värderika rapport över de ur stenkolstjära erhållna färgämnena på Parisutställningen 1867 samt hans tillsammans med en mängd andra forskare med anledning av Wienexpositionen 1873 utarbetade Entwickelung der chemischen Industrie des letzten Jahrzehnts. Som läroboksförfattare intog han en hög rang genom sin Introduction to Modern Chemistry (1865). Han erhöll 1888 personligt och 1890 ärftligt adelskap och var ledamot av sin tids flesta vetenskapliga samfund (av svenska Vetenskapsakademien från 1872).
^Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Гофман Август Вильгельм”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
^Der Dorotheenstädtische Friedhof : die Begräbnisstätten an der Berliner Chausseestrasse, Ch. Links Verlag, 31 mars 2002, s. 26, ISBN 3-86153-261-1.