Wiki90: 90s Style Encyclopedia på webben
Idag är Franz Ernst Neumann ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Från experter på området till de som precis har blivit bekanta med ämnet, Franz Ernst Neumann har lyckats fånga uppmärksamheten hos en mångsidig och växande publik. För att fördjupa oss i dess innebörd och omfattning kommer vi i denna artikel att utforska de olika perspektiv och bidrag som Franz Ernst Neumann erbjuder, med syftet att ge en komplett och berikande analys. På samma sätt kommer vi att undersöka implikationerna och praktiska tillämpningar av Franz Ernst Neumann inom olika områden, och lyfta fram dess betydelse och inverkan på dagens samhälle.
Franz Ernst Neumann, född 11 september 1798 i Joachimsthal, Preussen, död 23 maj 1895 i Königsberg, var en tysk fysiker och mineralog. Han var far till Carl Gottfried och Friedrich Julius Neumann.
Neumann blev 1829 ordinarie professor i fysik och mineralogi vid universitetet i Königsberg samt kan sägas ha bildat en fysikalisk skola omkring sig. Hans avhandlingar, som återfinnas i Johann Christian Poggendorffs "Annalen", behandlar huvudsakligen ljusets brytning, kristallografiska bestämningar och elektriska strömmar. Bland hans arbeten kan särskilt nämnas Vorlesungen über die Theorie der Elasticität der festen Körper und des Lichtäthers (1885). Han tilldelades Copleymedaljen 1886.
Han påvisade Neumanns lag, det vill säga förhållandet, att specifika värmet för en del legeringar kan beräknas ur beståndsdelarnas specifika värme enligt blandningsregeln, det vill säga under den förutsättningen, att legeringens beståndsdelar bibehåller samma specifika värme, som de hade i det fria tillståndet. Detta beräkningssätt äger särskilt god tillämplighet för vissa legeringar mellan två och två av metallerna bly, tenn, antimon och vismut.