Wiki90.com

Wiki90: 90s Style Encyclopedia på webben

Dyk in i Wiki90, onlineuppslagsverket som fångar andan från 90-talet. Med en design som påminner om internets tidiga dagar och ett rikt arkiv med kunskap, är Wiki90 din portal till nostalgi och lärande. Upptäck och återupplev ikoniska ögonblick från en oförglömlig era online!

Kemiskt tecken

Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Kemiskt tecken, som representerar en grundläggande aspekt i människors liv. Sedan urminnes tider har Kemiskt tecken varit föremål för studier, debatt och reflektion, på grund av dess påverkan på olika samhällsområden. Genom historien har Kemiskt tecken spelat en avgörande roll i mänsklighetens utveckling och påverkat hur människor interagerar, tänker och relaterar till varandra. Därför är det väsentligt att fördjupa sig i de olika aspekter som Kemiskt tecken omfattar, från dess ursprung till dess relevans idag, för att förstå dess betydelse och betydelse i det samtida sammanhanget.

Ett kemiskt tecken (äldre benämning kemisk symbol) är en förkortning för namnet på ett grundämne. Alla grundämnen har ett kemiskt tecken bestående av en eller två bokstäver. Några få människoskapade grundämnen med hög kärnladdning (atomnummer) har haft tillfälliga tecken med tre bokstäver innan det slutliga namnet har godkänts. Systemet utarbetades 1813 av Jacob Berzelius och ersatte flera tidigare allt krångligare notationssystem baserade på alkemins grafiska symboler.

Beskrivning

Kemiska tecken för grundämnen är listade i det periodiska systemet. De används (förutom som ett stenografiskt skrivsätt) i kemiska formler och i reaktionsformler. Kemiska tecken bör inte skrivas i kursiv stil.

Exempel:

Kemiska tecken har ofta härletts från det latinska eller grekiska namnet på ämnet. Ibland liknar det latinska eller grekiska namnet inte det vanliga svenska namnet. Exempelvis är Au tecknet för guld (latin aurum) och Pb tecknet för bly (latin plumbum).

Kemiska tecken kan även användas för att ange särskild nuklid eller andra tillstånd som jonisering och oxidationstal.

Indexlägen vid kemiskt tecken:

Indexlägen vid kemiskt tecken

I fysikalisk litteratur förenklas noteringen ibland med placering av masstal i övre högra läget och kärnladdningen i nedre vänstra läget.

För kompletta översikter över grundämnen och deras tecken, se:

Referenser

  1. ^ Enghag, Per (1998). Jorden grundämnen och deras upptäckt, del 1. Några viktiga teknikmetaller. Stockholm: Industrilitteratur. sid. 45–47. ISBN 91-7548-511-7 
  2. ^ Om kemiskt tecken, nomenklaturutskottet, Svenska Kemisamfundet.
  3. ^ Gunnar Hägg 1963, Allmän och oorganisk kemi, Almqvist & Wiksells boktryckeri, kapitel 1-3e sid 25