Wiki90: 90s Style Encyclopedia på webben
Numera är Nadine Gordimer ett ämne på allas läppar. Från dess uppkomst i samhället till dess påverkan på vardagen har Nadine Gordimer väckt stort intresse i olika samhällen. Detta fenomen har genererat många debatter och reflektioner om dess betydelse, dess implikationer och dess roll i den moderna världen. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Nadine Gordimer, och analysera dess inflytande på kultur, teknik, politik och personliga liv. Likaså kommer vi att fördjupa oss i de olika perspektiv som finns kring Nadine Gordimer, och erbjuda en bred och berikande vision som gör att vi kan förstå dess påverkan på dagens samhälle.
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Nadine Gordimer | |
Född | 20 november 1923 Springs, Transvaal (i nuvarande Gauteng), Sydafrika |
---|---|
Död | 13 juli 2014 (90 år) Johannesburg, Sydafrika |
Yrke | poet, författare, romanförfattare, dramatiker, novellförfattare, vetenskapsredaktör och prosaist |
Nationalitet | Sydafrikan |
Språk | Engelska |
Verksam | 1937–2012 |
Genrer | romaner, noveller, dramatik |
Noterbara verk | The Conservationist (Bevararen), Burger's Daughter (Burgers dotter), July's People (Julys folk) |
Priser | 1974 – Bookerpriset 1991 – Nobelpriset i litteratur |
Make/maka | Gerald Gavron (1949–); frånskild; 1 barn) Reinhold Cassirer (1954–2001, hans död); 1 barn |
Nadine Gordimer, född 20 november 1923 i Springs, Transvaal (i nuvarande Gauteng), död 13 juli 2014 i Johannesburg, var en sydafrikansk, engelskspråkig författare som 1991 tilldelades Nobelpriset i litteratur.
Gordimer började redan som nioåring att skriva och fick sin första novell publicerad av den sydafrikanska tidningen Forum, när hon var 14 år. Hon erhöll 1991 Nobelpriset i litteratur. När hon mottog priset, hade hon gett ut tio romaner, tretton novellsamlingar och en lång rad essäer.
Större delen av hennes författarskap har präglats av kampen mot apartheid. Episka verk som Bevararen (1975), Burgers dotter (1980) och Julys folk (1982) väver ihop det offentliga med det personliga i skildringar av våld och förtryck. Politisk verksamhet var en viktig del av hennes liv under den sydafrikanska förtryckande apartheidregimen. Hennes hem var platsen för många hemliga politiska möten och samtal.
När apartheidregimen avsatts, började ett nytt liv också för Gordimer som författare. I sin fjortonde roman, Börja leva, som kom på svenska 2006, berättar hon på flera symboliska nivåer om människor som omprövar sina liv efter en omvälvande förändring och hur de väljer olika vägar för att hantera situationen.
|
|