Wiki90.com

Wiki90: 90s Style Encyclopedia på webben

Dyk in i Wiki90, onlineuppslagsverket som fångar andan från 90-talet. Med en design som påminner om internets tidiga dagar och ett rikt arkiv med kunskap, är Wiki90 din portal till nostalgi och lärande. Upptäck och återupplev ikoniska ögonblick från en oförglömlig era online!

Sedenion

I dagens värld har Sedenion blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett stort antal människor. Sedan sitt ursprung har Sedenion genererat debatt, analys och reflektion inom olika områden, både på personlig och professionell nivå. Dess inverkan på det moderna samhället är obestridlig, och dess inflytande sträcker sig till olika områden, från kultur och politik till teknik och ekonomi. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika aspekterna och perspektiven av Sedenion, i syfte att bättre förstå dess betydelse och betydelse i dagens värld.

Sedenionerna är ett 16-dimensionellt linjärt rum över de reella talen som fås genom att tillämpa Cayley-Dicksons konstruktionoktonioner. Mängden av sedenioner betecknas 𝕊 eller S.

Liksom för oktonioner, är multiplikation av sedenioner varken kommutativ eller associativ. Men till skillnad från dessa uppfyller sedenioner inte ens kraven för att bilda en alternativ algebra. Sedenioner är dock potens-associativa.

Sedenioner har ett multiplikativt identitetselement "1" och multiplikativa inverser. Ändå har de nolldelare. Detta beror på att multiplikation med inversen till en sedenion inte är samma sak som division med denna. Division är inte i allmänhet möjlig när nämnaren är en nolldelare.

Varje sedenion är en reell linjärkombination av enhetselementen 1, e1, e2, e3, e4, e5, e6, e7, e8, e9, e10, e11, e12, e13, e14 och e15, som utgör en bas för sedinionernas linjära rum. Multiplikationstabellen för dessa element ser ut enligt följande:

* 1
e1
e2
e3
e4
e5
e6
e7
e8
e9
e10
e11
e12
e13
e14
e15
1
1
e1
e2
e3
e4
e5
e6
e7
e8
e9
e10
e11
e12
e13
e14
e15
e1
e1
-1
e3
-e2
e5
-e4
-e7
e6
e9
-e8
-e11
e10
-e13
e12
e15
-e14
e2
e2
-e3
-1
e1
e6
e7
-e4
-e5
e10
e11
-e8
-e9
-e14
-e15
e12
e13
e3
e3
e2
-e1
-1
e7
-e6
e5
-e4
e11
-e10
e9
-e8
-e15
e14
-e13
e12
e4
e4
-e5
-e6
-e7
-1
e1
e2
e3
e12
e13
e14
e15
-e8
-e9
-e10
-e11
e5
e5
e4
-e7
e6
-e1
-1
-e3
e2
e13
-e12
e15
-e14
e9
-e8
e11
-e10
e6
e6
e7
e4
-e5
-e2
e3
-1
-e1
e14
-e15
-e12
e13
e10
-e11
-e8
e9
e7
e7
-e6
e5
e4
-e3
-e2
e1
-1
e15
e14
-e13
-e12
e11
e10
-e9
-e8
e8
e8
-e9
-e10
-e11
-e12
-e13
-e14
-e15
-1
e1
e2
e3
e4
e5
e6
e7
e9
e9
e8
-e11
e10
-e13
e12
e15
-e14
-e1
-1
-e3
e2
-e5
e4
e7
-e6
e10
e10
e11
e8
-e9
-e14
-e15
e12
e13
-e2
e3
-1
-e1
-e6
-e7
e4
e5
e11
e11
-e10
e9
e8
-e15
e14
-e13
e12
-e3
-e2
e1
-1
-e7
e6
-e5
e4
e12
e12
e13
e14
e15
e8
-e9
-e10
-e11
-e4
e5
e6
e7
-1
-e1
-e2
-e3
e13
e13
-e12
e15
-e14
e9
e8
e11
-e10
-e5
-e4
e7
-e6
e1
-1
e3
-e2
e14
e14
-e15
-e12
e13
e10
-e11
e8
e9
-e6
-e7
-e4
e5
e2
-e3
-1
e1
e15
e15
e14
-e13
-e12
e11
e10
-e9
e8
-e7
e6
-e5
-e4
e3
e2
-e1
-1

Vidare läsning

  • Carmody, Kevin: Circular and Hyperbolic Quaternions, Octonions and Sedenions, Applied Mathematics and Computation 28:47-72 (1988)
  • Carmody, Kevin: Circular and Hyperbolic Quaternions, Octonions and Sedenions - Further results, Applied Mathematics and Computation, 84:27-47 (1997)
  • Imaeda, K., Imaeda, M.: Sedenions: algebra and analysis, Applied Mathematics and Computation, 115:77-88 (2000)

Externa länkar