Wiki90.com

Wiki90: 90s Style Encyclopedia på webben

Dyk in i Wiki90, onlineuppslagsverket som fångar andan från 90-talet. Med en design som påminner om internets tidiga dagar och ett rikt arkiv med kunskap, är Wiki90 din portal till nostalgi och lärande. Upptäck och återupplev ikoniska ögonblick från en oförglömlig era online!

Bk (lok)

I dagens värld är Bk (lok) ett ämne som har fått stor relevans och fångat ett stort antal människors uppmärksamhet i olika sammanhang och situationer. Vikten av Bk (lok) har blivit uppenbar inom olika områden, från vetenskap till politik, kultur och samhället i stort. Det är ett ämne som har väckt debatt och ständiga samtal, genererat motstridiga åsikter och främjat reflektion över dess inverkan och innebörd. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna av Bk (lok), utforska dess olika aspekter och dess relevans i den nuvarande eran.

O/Bk
BJ O 214 2019-08-31.jpg
BJ O 214 i Järnvägsmuseets tåghall 2019.
FordonstypLok
Tillverkningsår1939–1945
Byggt antal21
TillverkareSverige ASEA
AxelföljdBo'Bo'
Längd (över buffert)12,7 meter
DrivmedelEl 15 kV AC 16,7 Hz
Effekt1 840 kW
Största tillåtna hastighet80 km/h
Tjänstevikt70,8/73,2 ton
OperatörerSverige BJ, GDJ, SJ

O, efter 1948 Bk, är en svensk ellokstyp.

O-loken tillverkades av ASEA i 21 exemplar; 15 för Bergslagernas Järnvägar (BJ) och 6 för Gävle–Dala Järnväg (GDJ). De användes främst i godstrafik.

1948 förstatligades både BJ och GDJ, vilket ledde till att O-loken bytte ägare till Statens Järnvägar (SJ). Hos SJ fanns det redan en loktyp som hade litterat O, så istället fick loken det nya litterat Bk. SJ fortsatte att använda Bk-loken i godstrafik, i huvudsak på sina gamla linjer. Det sista loket togs ur trafik 1975.

Ett Bk-lok rustades upp och återställdes till originalskick inför en resa med Svenska Järnvägsklubben 1972. Loket finns idag på Järnvägsmuseet.

Källor

  1. ^ Karlsson, Lars Olov; Nilsson, Lennart (2014). Ellok vid Sveriges järnvägar. Malmö: Stenvalls. ISBN 978-91-7266-189-9 
  2. ^ "BJ O 214" järnvägsmuseet.se, 8 december 2017. Läst 3 januari 2018.